Text: möte i monsunen

Date : september 10, 2015
Comments :

Jag har börjat läsa kursen ”Att skriva för webben och interaktiva medier” på Södertörns högskola, och gjorde precis klart den första uppgiften. Den bestod i att använda låttexten från Taubes Möte i monsunen som anteckningar till en artikel.

På grund av andra dödlinjer så blev det inte språket så genomarbetat som jag önskat, fast jag tycker själv att jag fick till en rolig bakgrundsberättelse, vad tycker du?

The photographer who sees the horizon

– ”Rolling home, rolling home, across the sea!” utbrister den äldre kvinnan, innan orden följs av ett dundrande skratt.

Skrattet slår sig igenom tystnaden uti det vilsamma besöksrummet, i ett annars så åldrat äldreboende. Från andra sida rummet ger vårdbiträdena oss manande blickar att sänka rösten, trots att vi är de enda som sitter där.

I en kommunalblå soffa sitter matros Svedin, omgiven av gamla skeppsloggar. Hon har håret uppsatt i en strikt knut och spåren från ett liv på havet syns fortfarande i hennes rynkiga ansikte.

-”Såå vaad vaar jaag nuuu”…, hörs det medan Svedin bläddrar sig igenom loggarnas nötta pärmar, för att slutligen sätta fingret mitt på en sida.

– Taifun hette skeppet, en stor fullriggare som seglade under finsk flagg. Det passade Fritiof väl, han var den blekaste människa jag någonsin sett på den blåa oceanen.

Fritiof Andersson, en antihjälte som blev välkänd för allmänheten efter ett reportage i Göteborgsposten som beskrev den mest otroliga historia.

– Fritiof var en skojare, svag för både spirituosa och dobbel. När han gick under jorden i kina efter nyförvärvade spelskulder, så trodde jag att det var sista gången vi sågs. Döm om min förvåning när jag återsåg honom mitt ute på Röda havet, säger hon.

Pant hos pirater

Andersson hade lyckats ta sig till Shanghai, där han blev rånad i den första spelhåla han satte sina fötter i. Istället för att vända,  satsade Andersson sig själv,  endast för att förlora mot en lokal pirat.

– Alla människor har en talang och jag har aldrig sett någon vara så begåvad på att både ta sig både i och ur knipor, säger Svedin.

Även om fångenskapen hos piraterna var kort, lyckades Andersson skapa sig flera ovänner. Hade inte slumpen bestämt att han skulle dela cell med mördaren Fu Wai, skulle berättelsen med säkerhet tagit slut där. När triaden genomförde ett lyckat fritagningsförsök av Wai, blev även Fritiof Andersson så fri som du kan bli med en skuld till triaden.

Utan pengar och någonstans att ta vägen, hamnade Andersson hos Wai, där han snabbt fattade tycke för dennes dotter. Trots att de gifte sig i hemlighet, så nådde ryktet Fu Wai innan paret hunnit resa som planerat och Wai blev vansinnig. Med ett pris på sitt huvud tar sig Andersson med nöd och näppe till Singapore.

– Där springer han på Sveriges konsul Adelborg som hjälpte honom med kläder, pass och pengar till resan hem.

Pengarna tog slut lika snabbt som de kommit, så Andersson tog värvning på en ångbåt med destinationen Hagenbeck och som bar vilda djur i lasten.

Ett blodbad i mörka vatten

NH 60638

Resan som börjat så bra, fick en snabb vändning efter att skeppet åkte in i en cyklon. Djuren smet ur burarna och kommandobryggan blev till ett blodbad när de exotiska bestarna gav sig på besättningen och varandra.

När ovädret tillslut avtagit, var Fritiof ensam kvar på skeppet med den elefant som i stormens öga rivit masterna, drivandes till havs.

– Fritiof berättade under vårt korta möte att skeppet till slut hamnade i Malabar, säger hon.

Så tittar hon upp från loggböckerna, som om det vore den mest naturliga sak i världen:

– …vad som hände med elefanten fick jag aldrig svar på. Fritiof var tvungen att gå tillbaka till båten som skulle segla vidare och lovade berätta det nästa gång; men vi sågs aldrig mer igen.

 

Här är texten i sitt original:

MÖTE I MONSUNEN

Vi mötte ett skepp i den svalkande monsun

där vi ångade mot Röda havet opp,

en fullriggare det var och dess namn var Taifun,

som nu segla från Ostindien till Good Hope.

 

Vår kapten gav nu order att vi skulle hissa flagg

och vi hissade den gula och den blå,

och i samma stund så blåste där från skeppets gaffelnock

Finlands vita flagg med blåa korset på.

 

Vi höll ganska nära och stoppade maskin

för att preja och ta budskap med oss hem,

och då lovade hon opp där hon gick med vinden in

ifrån babord, och vi rodde bort till dem.

 

Vi fick ända från backen och lejdare midskepps

och vår fjärdestyrman äntra upp på den,

men i röstet står en svensk sjöman som jag nu återser

Fritiof Andersson, min gamle barndomsvän.

 

Ja, man möts ju ibland i monsuner och passad

när man seglar mest på värmen som vi gjort,

jag blev likväl rätt förvånad fästän ändå mera glad,

när jag återsåg min vän på denna ort.

 

-Jag blev held up i Kina, jag blev rånad i Shanghai,

jag har suttit hos pirater uti pant,

men jag gifte mig med dottern till mördaren Fu Wai,

sade Fritiof, det är hemskt men det är sant.

 

-Med kinesiskans hjälp kom jag sen till Singapore

utan pass och pengar står jag på ett torg

när en man i guldgaloner plötsligt fram emot mig går,

Sveriges konsul, kapten Fredrik Adelborg.

 

-Se goddag, Fritiof Andersson, säjer Adelborg,

vad i Herrand namn gör du i Singapore?

-Ifrån Gula floden kommer jag och vill till Göteborg,

det är bäst att en hyra hem jag får.

 

-Jag blev klädd i vita kläder, jag fick låna tie pund,

jag fick pass med Kungens vapen och porträtt,

konsulinnan bjöd på te och jam och pratade en stund,

hon var det sötaste jag dittills hade sett.

 

-Ja, så tog jag en steamer och mönstrade på däck

och i Siam fick vi last av vilda djur,

tigrar, lejon, elefanter, som dom sålt till Hagenbeck,

som du varit hos i Hamburg, eller hur?

 

-Men den resan var värst av alla, det är sant,

syd om Ceylon gick vi in i en cyklon,

ut ur buren smet ett lejon, rök på en elefant,

vrålet blandades med storm och böljors dån.

 

-Snart var luckorna bräckta och upp kom många djur,

vår kommandpbrygga den gick överbord,

elefanten knäckte masterna och kastade en tjur

ut i havet, gosse, sanna mina ord!

 

-Ja, Hagenbecks ombud åt lejonet ju opp,

en gorilla klättra ner i vår maskin.

För att härma maskinisten slog hon fram och back och stopp,

tills jag sköt henne med skepparens karbin.

 

-Det var självaste Nemesis från djunglerna, min vän.

Snart var bara jag och elefanten kvar.

När cyklonen gått så fick vi en sydväst-monsun igen

och drev in till Camarin på Malabar.

 

-Men nu säger jag adjö för din styrman går från bord.

-Ja, men Fritiof, elefanten, vem fick den?

-När vi träffas nästa gång skall jag besvara dina ord,

vi ska segla nu och sätta kurs igen!

 

Och de brassade för fyllning och började sin gång

och tillbaka till vår skuta rodde vi

och där gick hon i monsunen och jag hörde deras sång:

-Rolling home, rolling home, across the sea!

 

Men jag räkna’ alla segel och räkna om igen

ifrån flying jib till röjlar och mesan.

Det var summa tjugotvå vita segel som där gick

på den glittrande blåa ocean.


Drömmar av guld är var mans rikedom

Category : Storytelling
Date : juli 18, 2015
Comments :
Drömmar av guld är var mans rikedom

Arbetar med en ny storytellingkampanj. Än så länge är projektet hemligt så jag kan bara visa delar av arbetet. Konceptet innehåller bland annat flaskpost, guldpraliner och skattkistor.

Jag ser fram emot att få visa mer för dig när allting är klart. Stort tack till Ola på Skogen grafisk form för formgivning.

karta-1

karta-2


@